myownbrandofheroin

Får ju inte glömma det andra positiva aspekterna som finns i mitt liv.

6 månader idag med min stora kärlek, det är allt något att vara lycklig över, vilket jag också är. Lycklig som få!

Sedan har jag ju faktiskt haft min egen lägenhet i 7 månader och i stort går det ju faktiskt riktigt bra för mig, jag börjar verkligen känna mig som  hemma. Det har tagit sin tid, men det börjar kännas riktigt bra. Dettar är ju inget jag är van vid, att känna att en plats kan vara mitt hem. Lika lång tid som jag bott här har jag haft min katt, Gale, och jag tror att han är en bidragande faktor att det känns som hem, allting känns mycket mindre ensam om man har sällskap och Gale är ju verkligen ett troget sällskap. Så där finns saker att glädjas åt och så länge det finns det, blir det mycket lättare att kämpa vidare. I'll get through this!

 

XOXO!